Annie

För första gången sedan jag flyttade till Göteborg för tre år sedan har jag varit rädd när jag gått hem. Inte för att något särskilt hände, det var lite som vanligt, jag, Tina och Antigona tog vagnen, alla hoppar av vid samma hållplats, de går hem till Gona och jag fortsätter de sista 200 meterna hem till mig. Jag kände hur hjärtat slår hårdare och för varje steg jag tar ensam blir jag mer nervös. För varje knakande jag hör i buskarna så är jag livrädd att någon ska hoppa fram. Måste ändå tillägga att vi bor i ett av de finare områderna i göteborg, där grannar pratar med varann och alla känner alla. Men det har hänt så mycket sjukt här uppe de senaste åren att man börjar bli mörkrädd.

För bara ett halvår sedan brukade jag gå hem från jobbet när vi stängde vid fyra, dels för att jag var hemma innan vagnarna börjat gå och samtidigt är det så himla skönt att gå dessa 4 kilometer när man stått upp och jobbat i 10 timmar så man blir riktigt utmattad när man är hemma, Förr var jag en naiv lantlolla som gick med musik i öronen genom de mörkaste delarna av slottskogen och kände mig säker. Idag vågade jag knappt gå ut med hunden när jag kom hem, blev bara en snabb runda runt bostadsområdet, och då har jag ju inte en lite chihuahua utdan en rottisblandning, men man vet ju faktiskt aldrig vad som händer nu för tiden.

Människor är inte snälla längre. Människor sårar och skadar folk för livet. Det kan vara allt från en mening till ett slag, men frågan är vad som gör mest ont. Blåmärken försvinner men inte såren i hjärtat, Jag har ändå trots mitt knepiga liv lbörjat om och lyckats lite på folk, ja jag har till och med en stabil kärlek som jag skulle gå i graven för. Men ju mer man ser ju mer rädd blir man, man vill inte stänga in sig. Eller iallafall inte jag, jag levde ju som min mamma kallade det i en bubbla i så många herrans år som ingen fick komma in i. Hålla folk på replängds avstånd har alltid varit mitt måtto, då är de lättare att hantera. Men ju mer jag ser när jag börjat släppa in människor i mitt liv, hur till och med folk man älslar skadar en hur ska man då kunna lita på främlingar?

Nä, Göteborg börjar bli riktigt kusligt. Men det är väl såhär det kommer förbi. Sen borgarpacken fick makten    så har folk blivit utförsäkrade och folk som inte kan få jobb mindre pengar i socialbidrag. Det får folk att göra brott, se till exempel rnet jag var utsatt för på jobbet i maj. Folk tar till alla kneo de kan, sköt dig själv och skit i andra. Bara jag ha det bra så är allt bra. det folk tyvärr inte inser är att det drabbar en själv i slutändan. Egoism kalls det.
Jag an säga att jag mer än gärna skulle betala 10% mer i skatt till folk som har det svårt, för att folk ska få sin sjukförsökring, a-kassa eller socialbidrag. Jag tror på välfärd, jag tror på att man ska bry sig om andra och hjälpa andra. Men det blir faktsikt svårare och svårare när man ser hur kallt Sverige blivit.

Ove and out. Nu ska jag lägga min kalla rumpa mot mn älskade sambo som jag vet alltid kommer göra allt för mitt välmående. Älskar dig Malle! <3